Sannsynligheten for å dø er 100 %

Se verden fra et ståsted som enten er før fødselen eller etter døden. - Altså fra et sted som ikke finnes!
Vi er nødt til å grunngi vår eksistens , å gi den mening, men vi er underlagt et grunnleggende prinsipp,- vi lever alle med reptilenes biologiske intelligens. Eller for den saks skyld, de encellede dyrene. De trengte ingen grunn , de bare delte seg.
I det rette perspektivet er vi ingenting. Kanskje en nødvendighet å påpeke denne dimensjonen i et samfunn som er veldig nåtidsrerret, vi drukner i nuet.
I vår hjerne kan vi ha et perspektiv som går 100 millioner av år bakover, og framover, men det hjelper oss ikke. I en viss alder er vi klare for krematoriet, uansett.
- Det ville være ideelt å leve i nuet hvis man klarte det. Det er dette vi ikke klarer. Dødsbevisstheten er der. Dyrene klarer dette, derfir har de det relativt sett bedre. De vet kanskje de skal dø 1/2 time før de slaktes , mens vi vet vi skal tilintetgjøres hele livet!

Til sist blir alle fullstendig anonyme. Imens finner vi hver vår overlevelsesstrategi. Jeg skriver for å overleve.

I min søken fant jeg dette diket:

DET OMÖJLIGA
av Gunnar Ekelöf

Vad tror du? Att du duger? Aldrig!
Hur skall jag då leva?
Du skall inte leva.
Men hur skall jag vara då?
Du skall inte vara.
Jag förstår ingenting!
Varför frågar du mig då? Vi skall alla dö.
Än sen? Vad hjälper det mig?
Nej, ingenting särskilt.
Tycker du att jag skall ge fan i det här?
Ja, det tycker jag.
Jaså.
Men bli inte arg för det. Det är bara som man säger.
Ja, jag vet inte jag, men det är svårt.
Ja, det är svårt.